Sveriges mest hållbara kommun (del 2): Kretslopp

I somras startade vi artikelserien om det framgångsrika hållbarhetsarbete som har gett Sundbyberg utmärkelsen Sveriges mest hållbara kommun 2020. Den här gången tittar vi närmare på sådant som vi tar för givet i vår vardag – avfallshantering, vatten och avlopp – med tillhörande kretsloppssystem. 

Sundbybergs stad blev i början av året utsedd till Sveriges mest hållbara kommun 2020 av Dagens Samhälle. Att rankas överst av landets 290 kommuner är något som alla som bor eller arbetar i Sundbybergs stad kan vara stolta över. I den här artikelserien lyfter vi fram olika delar av hållbarhetsarbetet, både i kommunen och i Ursvik.

Kretslopp och avfallsminimering
Vi är alla vana vid att bara slänga soporna när det behövs. Det har vi förstås kunnat göra länge, men ändå har det hänt väldigt mycket på det här området i kommunen, berättar Mari Chmielewski, projektsamordnare på det kommunala bolaget SAVAB, Sundbyberg Avfall och Vatten.

– I Sundbyberg har vi länge haft stort fokus på att klättra uppåt i den så kallade avfallstrappan. Den börjar längst ner med deponi, alltså att man bara lägger avfallet på en tipp, och fortsätter med förbränning för att utvinna energi. Sedan kommer återvinning, återbruk och det översta steget är avfallsminimering – att vi både ska producera och konsumera smartare för att minimera mängden avfall.

Klicka för att se större bild

Först i världen och fortfarande i framkant
Redan på 1960-talet låg Sundbyberg i framkant, då världens första stationära sopsugssystem för flerbostadshus invigdes i Hallonbergen. Idag är Sumpan den mest sopsugstäta kommunen i landet, vilket innebär att Mari och hennes kollegor ofta får ta emot studiebesök från när och fjärran, och berätta hur moderna sopsugar fungerar. I Ursviks sopsugssystem hanteras idag tre sorters avfall – tidningar, matavfall och restavfall.

– Samtidigt som vi vill minimera mängden avfall, försöker vi använda det avfall som ändå uppstår så effektivt som möjligt. Ursviks sopsugssystem innebär flera fördelar. Vi slipper avfallshantering med sopbilar, vilket minimerar avgasutsläpp, trängsel, dålig lukt och den fysiska belastningen på dem som annars skulle ha hanterat avfallet. Sopsugen gör det också lättare att sortera matavfall och tidningspapper, som kan rötas till biogas för bussar och biogödsel till jordbruket, respektive återvinnas för att bli nya tidningar.

Problem med ganska enkla lösningar
Mari Chmielewski är förstås medveten om de avfallsproblem som ibland uppstår i Ursvik. Det handlar oftast om pizzakartonger och annat som fastnar på väg ner till det stora rör i marken, som är pulsådern i sopsugssystemet. Även om man viker ihop en kartong så vecklar den ut sig igen och kan orsaka stopp i sopsugen. Då larmas entreprenören Envac, som får rycka ut och avlägsna avfallet som blockerar.

– Pizzakartonger och liknande ställer tyvärr ganska ofta till problem i Ursvik idag. Det bästa är att kasta kartonger och andra förpackningar i fastighetens miljörum. Finns det inget miljörum där du bor så kan du lämna kartonger vid återvinningsstationen i hörnet Milstensvägen/Ursviksvägen. Om vi slapp stora kartonger och stora kartongbitar i Ursviks sopsug skulle vi nästan inte ha några driftstörningar alls, berättar Mari.

Ett annat problem som kan inträffa är att det tidigare har varit stopp i ett inkast, vilket har fått boende att lämna avfall utanför inkasten istället för att ta med det hem igen. Men eftersom stoppet kan ha blivit åtgärdat är det viktigt att alltid kolla om inkasten fungerar.

Mindre avfall, mer sortering och färre driftstörningar
Några av de viktigaste målen för SAVAB är att minska avfallsmängderna, se till att sorteringen ökar och minimera störningarna i sopsugssystemen. Det är viktigt att du som boende sorterar rätt för att så mycket som möjligt ska kunna återvinnas. Matavfallet blir biogas och biogödsel om du sorterar ut det, men kastar du det som restavfall eldas det upp. Omvänt gäller att om det blir för mycket felsorterat restavfall i matavfallet så kan det inte heller återvinnas, utan går då också till förbränning.

Mari berättar om de åtgärder som vidtagits och planeras framöver:

– Om alla hjälps åt är sopsugssystemet både smidigt, effektivt och hållbart. Vi på SAVAB och våra samarbetspartners ska förstås göra allt vi kan för att bidra. Vi har bland annat optimerat tömningstiderna och skyltat upp sopinkasten tydligare. För att lösa de problem som återstår behövs tydlig och riktad information, kanske lite ytterligare intrimning av systemet och att alla Ursviksbor är med och tar ansvar för vår gemensamma miljö.

En glad nyhet är att SAVAB nyligen har fått den nya växtväggen vid sopsugsterminalen på plats. Den använder regnvatten från taket för sin bevattning och har fått en bättre konstruktion än tidigare. Redan nu börjar många härliga växter att frodas här – växter som både människor, humlor och bin uppskattar.

Många kretsloppssatsningar i kommunen
Arbetet för en mer effektiv och cirkulär avfallshantering i Sundbyberg handlar förstås inte bara om sopsugar. Andra viktiga satsningar är Returen, som enligt ett visst schema åker runt till olika platser i kommunen och samlar upp grovsopor samt Returkassen, ett smidigt sätt att kostnadsfritt få farligt avfall hämtat hemma vid ytterdörren. Tillsammans med SAVAB:s samarbetspartner SÖRAB erbjuds den Mobila Återvinningsstationen, som också placeras ut enligt ett visst schema under året. Dessutom finns Returpunkten i centrala Sundbyberg, där du kan lappa och laga eller lämna dina saker för återbruk eller återvinning.

Vatten, avlopp och dagvattendammar
Även inom vatten och avlopp sker mycket utveckling. Dricksvattnet i Sundbyberg kommer från Mälaren via Görvälns vattenverk i Järfälla, medan avloppet från Sumpans hushåll och företag går till Bromma reningsverk. Där renas vattnet med hjälp av sedimentering samt mekanisk, kemisk och biologisk rening. Även restprodukter från reningsprocessen, till exempel slam, tas tillvara genom att rötas och bli till biogas och jordförbättringsmedel.

I stadsmiljöer där marken ofta är hårdgjord kan dagvatten (regnvatten) inte infiltrera ner i marken. När dagvattnet rinner över tak och markytor för det också med sig smuts och föroreningar som finns på ytorna. För att förhindra vattenansamlingar avleds dagvattnet i ledningar, men då utnyttjas inte markens naturligt renande effekt och föroreningarna riskerar att följa med dagvattnet ut i våra sjöar och vattendrag.

Foto: Beatrice Graalheim

För att förbättra kvaliteten på dagvattnet försöker Sundbyberg därför återskapa platser för naturlig rening, bland annat genom att planera in ytor där dagvattnet kan infiltreras, och bygga dagvattendammar där rening kan ske genom sedimentering och växter. I Brotorp finns en dagvattendamm sedan ett par år tillbaka, och i Ursviks västra delar planeras en större dammanläggning. Dammarna är också bra för den biologiska mångfalden, då de erbjuder goda livsmiljöer för grodor, sländor, vattensalamandrar och andra djur.

Länkar till mer läsning

Sveriges mest hållbara kommun (del 1): Mål, budget och engagemang

Klimat och hållbarhet på Sundbybergs stads webbplats

SAVAB:s webbplats (Sundbyberg Vatten och Avfall)

Information för boende om Ursviks avfallshantering